Citerar mig själv från årsskiftet:
”Nu tänker jag inte önska ett endaste dyft inför 2018, för det funkar uppenbarligen inte, en önskan är något man vill ska hända men som troligen inte gör det.
Så nu KRÄVER jag faktiskt att 2018 plockar upp spåret vi var inne på 2016 och glömmer att det har varit ett år där emellan.
I alla fall det som var skit och elände, ljuspunkterna vill vi minnas, och självklart är de som inte längre med oss kvar i sin del av våra hjärtan som ingen annan har tillträde till.
Jag KRÄVER även att när den där jobbiga dagen i maj kommer som stavas röntgen så är det dags för UA på alla fyra fina spirorna, något annat är f-n inte OK !”
Ja, det är så det är tydligen, vässa armbågarna och kliv fram och KRÄV saker, att sitta på kammaren och önska är passé.

Så hädanefter kommer jag att kräva en hel del faktiskt!
Det är idel OK-stämplar i rumpan på kejsarinnan, hon är även SH-testad med ett B, det kan vi inte heller klaga på, så mycket enklare för uppfödaren att välja fästman.
När jag året före klev ut från Gävle Djurklinik så rann tårarna av rädsla, då Qrossens ledstatus var oväntat usel, denna gång på samma klinik så rann tårarna igen, men denna gång av lycka då det första preliminära utlåtandet var att det såg helt ok ut.

Och efter den gångna helgen får jag nypa mig både en och två gånger i gäddhänget för att förstå att jag åkte hem med en BIR-hund i skuffen, helt sjukt om ni frågar mig! Inte för att hon inte är värd det, men att det skulle hända mig, att jag plötsligt står där med den snyggaste hunden för dagen. ( jo, det vet jag ju att hon är alla dagar i veckan, men man vet ju aldrig vilken sida domaren för dagen har vaknat på )
Men med den nya kaxigare attityden jag lagt mig till med så är det väl inte så konstigt att ”plötsligt så händer det”! Jag skålade nogsamt för både ett CERT och ett BIR kvällen före, ska man vara stor på sig så är det lika bra att ta ut svängarna ordentligt!
Och till Ulrika sa jag att vi skulle åka och hämta tre CERT, ett till Majken, ett till Åskar och ett till Viggo som Ulrika skulle ställa, och ett, tu, tre så var alla i hamn!
Utställningsdagen började med att jag fick hjälpa Helena i bästa hane, Ulrika brukar ju vara den vi kastar in vid sådana tillfällen men nu skulle ju hon ränna runt med Viggo, så då fick jag springa med Salo, jajamän, bästa hane blev han då!
Detta gjorde ju att pulsen inte han landa innan det var dags att gå in i juniorklass, det första domaren säger är ”du får sluta röka” , när jag står där och försöker andas normalt.
Men det var på ett trevligt sätt med glimten i ögat.
Vi vann klassen och fick andas ut lite innan det var dags för bästa tik, vi stod först i raden och där blev vi kvar, vi fick springa några varv där han möblerade om lite bakom oss och inför sista varvet så frågade domaren om jag orkade ett varv till, ett ärligt svar hade varit NEJ, ge mig syrgas, men jag hade sprungit tio varv till om det hade krävts!
Och poff så var vi inne och sprang igen mot Championhanen Werner Wix Salo om snyggast för dagen, OCH VI VANN !!!!

Jag behöver jobba lite på min ”det visste jag väl ” min …….

Domaren var väldigt förtjust i fina fröken Majken och sa ”det här kunde väl inte komma som en överraskning, hon är mycket lovande”

13 månader gammal tar hon sitt andra CERT och blir BIR, det var 24 hundar anmälda.

Lovande juniortik
Goda proportioner
Feminint vackert uttryck
Bra nosparti
Utmärkt stop
Korrekta öron
Välkroppad
Bra vinklar
Mycket bra rörelser
Domare Nils Molin

Foton från Vännäs Ulrika Hansson

Jag fick även hjälpa till i Helenas uppfödargrupp, roligt hade vi iallafall!
Alltid trevligt i Vännäs, gott fika efteråt och CERTtårtan smakade alldeles extra bra denna dag!
Roligt att vinna men lite träligt att stanna kvar för att vänta i finalen, där blev vi uttagen till gruppen av sex som skulle placeras men vi hamnade utanför pallen, men med många erfarenheter rikare!

Detta landade äntligen i brevlådan!
Efter ett år av slumpvisa kallelser till provtagning på vårdcentralen för att bevisa att hon är drogfri så får Angelica nu börja ta körkort. Stort grattis, mamma är stolt som en jag vet inte vad!
Tänk att den där knuten av vanmakt och oro som satt som berget i magen nu är upplöst och väck med pusta, det har varit mycket annat det senaste året med stora förändringar på jobbet,men nu när vi landat i det nya så känns det helt OK, jag trodde aldrig att det skulle kunna finnas en poäng med att sitta på den erfarenhet som jag ändå gör när det gäller drogmissbruk, men det har jag haft stor nytta av i den nya organisationen så jag dammar väl av den gamla ramsan ”inget ont som inte har nåt gott med sig”
Så för tillfället så bara finns jag, som inlindad i bubbelplast, inget kan komma åt mig och rubba min lilla värld av lycka så länge den varar.

Magnus har köpt ny bil, det lägger vi oxå i den positiva högen, den växer så att det knakar!

Qrossen måste ju oxå få vara med på ett hörn, nu börjar pälsen så sakta komma åter, men han är ju mattes hund hela dagen oavsett pälsmängd.

Foto Ulrika Hansson
Våren kom ju aldrig detta år, vi gick direkt till sommar, mycket märkligt väderläge! snöskottning ena veckan och nästa låg vi lite till mans i våra solstolar och pustade i +25 grader.
Hur det kan gå från kopiösa mängder snö till vattenbrist och eldningsförbud är väl oxå ett mysterium?
Simma har vi iallafall hunnit med bra många gånger mer redan än på hela förra sommaren.
Det tog några tillfällen innan Majken faktiskt självmant gick ut tills hon inte bottnade och började simma.
Qrossen är ju som en liten patrullbåt, han tuffar runt och kollar läget, får han chansen så trycker han Majken under vattnet, inte snällt alls, men det är ju bara som han är.

Till Degerfors var vi på Jubileumsutställning i slutet på Maj, självklart måste jag offra mig på en selfie när det är bästa busbullen som bjuder in till det.
Där fick Majken EXC med CK ena dagen och VG nästa, hon hade då slarvat bort sitt stop för dagen.
På söndagen avverkade vi Gimo och det blev ett slätt EXC
12 månader
trevlig helhet
feminint huvud
kunde önska aningen mörkare ögon
mycket bra ben och tassar
välutvecklad kropp för åldern
rör sig sunt och riktigt runt om
välskött päls
Domare Johnny Andersson

Köpte en handduk i Degerfors som jag ramat in och hängt på toa, ”the one and only”

Snusa på valpar kan ju inte heller hamna någon annanstans än på pluskontot, det är Qross syster som fått en hel hög underbara små, det är samma pappa som till Majken, så rena släktkalaset, Qrossen är morbror och Majken är halvsyster.
Och eftersom Lina var där i samma ärende så fick hon sköta fotandet.

Selma har flyttat in, tillfälligt eller permanent, det får vi se, hon håller sin husse vaken på nätterna och sover på dagarna när han är på jobbet, så nu får vi se hur hon trivs att bo här, hon håller till i källaren men gör små utflykter så det blir nog bra till slut.
Så nu KRÄVER jag att 2018 fortsätter att leverera enbart positiva saker andra halvan av året oxå!
Jag har semester juni ut, ska göra ett dygn på midsommardagen då jag var för snål för att ta semester, jobbar mest bara helger i juli och sen är det semester igen i augusti, precis som vanligt med andra ord, all denna tid som plöjts ner i den nya ordningen om ”övergripande regler vid schemaläggning” föll som ett korthus när sommaren stod för dörren och vikarierna lyste med sin frånvaro, då orkar vi plötsligt jobba hela dygn igen…….märkligt! …… men när det är till fördel för arbetsgivaren……… för det kan ju inte vara så att vuxna människor kan ha en redig åsikt om hur en verksamhet smartast kan utnyttja sin personalstyrka?

Det här är jobbigt, men ändå positivt att sanningen kommer fram, Markus hade inte alls varit under övervakning hela natten som de påstod, han var inte personlighetsförändrad pga av droger, det var en pågående hjärnblödning. Det tillför inget att älta, det som har hänt kan vi inte ändra på, men förhoppningsvis så kan det rädda livet på någon annan, att vetenskap och beprövad erfarenhet i kombination med upprättade rutiner går före antaganden och förutfattade meningar.

Ha en himla skön sommar, det har jag KRÄVT för oss allihopa! / AC