pratar för mig själv 13/11

Hallå!
Det är ju tur att det händer grejor hela tiden så att pulsen inte dalar och man hamnar i nåt vegetativt tillstånd.
Lugn och ro är inte något som står inskrivet i min livsberättelse, det är tydligt det!
Det blev ju fullständig härdsmälta i hjärnkontoret när jag som av en händelse läser på kommunens intranät att önskeschemat ska upphöra.
Att kunna vara delaktig i min schemaläggning är för mej en självklarhet och när någon klampar in och påstår att detta inte är bra för mej, att det leder till sjukskrivningar och att jag lägger schemat efter min fritid får mej fullständigt att gå bananas!!
Det är väl för f-n självklart att jag lägger mitt schema utifrån min fritid …… MEN jag måste förhålla mig till den bemanning som min arbetsplats kräver och synka mina önskemål mot mina kollegor, och jag har en sån fantastisk tur att jobba på ett ställe där vi ger och tar och schemaläggningen är verkligen vårt minsta problem!
Och ni som känner mig vet att jag är ju inte riktigt navlad som medelsvensson ………. så jag drog iväg ett mejl till fru socialdirektör i Sundsvalls kommun, detta mejl la jag även ut på FB och plötsligt var det delat över 200 ggr.
När jag sitter i bilen på väg till Docksta för att snusa på lite valpmagar så ringer mobilen ” hej jag är från mittnytt”
Jag blev ju helt klart överraskad, men avslutade samtalet med att jag skulle prata med mina kollegor och nån från tv:n skulle ringa åter dagen därpå.
Jag satte min kollega i jobb att rodda lite och efter samtal med både fack och andra inom omsorgen så tog vi ett beslut att inte medverka i tv.
Och vaffu dådå, vaffu gö´ du på detta viset?
Jo, efter en stunds eftertanke så kom jag till insikt om att jag har inget behov av att föra hela vård & omsorgs talan, personligen är jag i den delen av livet där det inte spelar någon roll vilken dag i veckan jag jobbar och i så fall när den dagen infaller, självklart vill jag vara med och bestämma men jag kan leva med nya regler i dom år jag har kvar att jobba.
Jag är medveten om att det kan tolkas som en vag ursäkt men jag har en historia av att alltid stå först när det stormar och föra andras talan, men när stormen tilltar så försvinner de som gapat mest och jag har stått ganska ensam utan något större stöd.
Så vis av erfarenhet så finner jag ingen vits i att prata för andra, jag pratar för mej själv och sträcker mig till att involvera mina kollegor, övriga får föra sin egen talan.
Jag drar iväg ytterligare ett till mejl till socialdirektören med nya argument
Men historien slutar inte där, någon dag senare ringer ST ( Sundsvalls Tidning) reportern som ringer har läst mitt FB inlägg och vill veta om jag fått nåt svar, vilket jag inte vet då jag inte loggat in på min jobbmejl, och hon menar naturligtvis det första mejlet då jag inte skrivit att jag mejlat igen.
Där och då kände jag att nu får det vara nog, för tio år sedan hade jag säkert tagit fajten, men nu har jag inte den energi som krävs, alla andra som tycker att schemat är skit får faktiskt föra sin egen kamp!
Reportern kom med direkta faktafel som hon hänvisade kom från facket, om stämmer det blir jag uppriktigt mörkrädd, jag kontrade med fakta och hon fick nog inte den respons hon hoppats på.

Jag kände att nog får vara nog, jag har inga problem med att stå för mina åsikter, men förvräng dom inte till en lösnummersäljare!
Jag bestämde mig för att plocka bort mitt FB-inlägg i samma veva som jag loggade in på jobbmejlen och såg att jag fått ett svar från socialdirektören.
Det var inget massutskick utan konkreta svar på det jag frågat om.
Så då skrev jag en liten blänkare på FB om varför jag plockat bort det, vilket gjorde att folk trodde att jag satt på någon form av insiderinfo.
Så då tog jag bort detta också, helt sonika för att jag inte orkar här och nu.
Jag orkar varken förklara min inställning till det hela eller höra på andras inlägg i frågan.
Detta är ett nytt tillstånd för mig, att inse att jag svajar på gränsen till vad jag mäktar med och jag har förstånd att bromsa förloppet.
Så alla ni missnöjda får faktiskt stå upp för er själva, jag pratar för mig själv och min arbetsplats och är nöjd med det beslutet.
Som tongångarna går så kommer det att bli ett anpassat schema för varje verksamhet, vi får hålla tummarna för att det infrias, för mej är det helt orimligt att få vårt ställe att snurra runt utan flexibel arbetstid, vi får se vad vi landar!
Så j-vla skönt att ha styr på att munnen inte pratar innan hjärnan hinner med!

untitled
summering av schemakaoset !

Och för att återgå till valpmys i Docksta……..
173110515 179110515 193110515 189110515 185110515 183110515
Vilka härliga valpar! mamma Nova stolt och nöjd, detta skulle ju ha varit Lukas valpar men när Nova var i höglöp satt han på pensionat i Småland och vi var i Danmark, fina valpar som jag önskar stort lycka till i era nya hem!

158102715
Ny vyer i kommunen !
151102715 156102715
Vi sökte av ett område i Njurunda, vi var två hundar och tre personer, ganska skönt att vara fler personer efter förra sökets trauma i okända skogar.
Lilla Calle är fortfarande på vift och vi gör tappra försök med nya uppslag.
161102915 162102915 160102915
Fröken Tess, stjärten av själva f-n om  ni frågar mej, just nu har hon utegångsförbud, ALLTSÅ! vad är problemet med att hålla sig på backen??
Det är raka spåret upp på taket när jag släpper ut henne.
165103115 167103115 166103115 170110115 169103115 168103115 164103115 163103115
Tess på taket ovanför dörren.

När vi hade katt sist fanns det inget plank att klättra via för att ta sig upp på taket.
Innan skorstenen murades om för några år sedan så låg det ett nät över för att inte fåglar skulle ramla ner, nu vet jag inte hur det ser ut, hög stressfaktor med två fröknar innanför kåpan!

Och det har väl varit någorlunda lugnt ……..tills igår, då taket är halt som nyspolad is ……jag hör hur Tess slirar runt på altantaket, går ut och ser henne klamra sig fast på teglet, tappar greppet och glider, tills hon får nytt grepp.
Lockar och får henne nästan att komma ner på samma ställe som där hon går upp, men tydligen är det för halt, så hon krafsar sig upp på taket igen, och försvinner över nocken.
250111215 251111215
A´puh, ut på framsidan, naturligtvis med kameran i högsta hugg som den ansvarstagande dokumenterande matte som jag är.
Tillslut börjar hon krångla sig ner via stuprännan och jag fick bråttom att bistå genom att lyfta ner henne när hon kom tillräckligt nära så att jag nådde, KATTSKRÄLLE!
untitled (5)
Alltså jag inser att jag förträngt en hel del saker sen sist jag hade katt, jag har aldrig haft så skitiga fönster, sällan sovit så ofta som en ostkrok för att det ligger en katt där jag vill ha benen, egentid på toa är ett minne blott, det är verkligen ingen promenad i parken att curla en katt …….eller två !
244111015 243111015 242111015 241111015 263111215 262111215 260111215 259111215 258111215 255111215 254111215
Nåja, det är ju tur att dom finns och livar upp det på Bågevägen nu när inte busbullen längre förgyller våra dagar, jag väljer att se det ur den synvinkeln !

Igår var vi på en promenad med Ulrika, jag blev så vansinnigt frusen vilket inte tillhör vanligheterna.
261111215 257111215 256111215
Den strålande idén att tända en brasa poppade upp i hjärnkontoret, det var ju ett tag sen sist då jag under några år har haft en alldeles egen inbyggd kamin och definitivt har sett möjligheten att bo i en igloo som ett lockande alternativ.
Då infann sig genast ett nytt bekymmer, NEJ KATTEN, DU KAN INTE SITTA OVANPÅ KAMINEN !!!
Och jag har inga tankar om att fröknarna ska få lära sig det via den hårda vägen, dvs att hoppa upp och få trampdynorna svedda,
A´puh ……….det var ingen harmonisk stund i brasans sken ……………

Idag har det gått riktigt bra att hålla dom inomhus, dom är ju sällan ute mer än nån halvtimme men nu får dom inte gå ut så länge vi inte löst problemet med takvandring.
Hussen ska lägga lite tid på det problemet i helgen.
Imorgon ska jag jobba, rent krasst innebär det nya schemat att jag INTE får jobba så många helger som jag vill, för gemene man är nog problemet att man helst inte vill jobba helger alls överhuvudtaget.

Nu väntar jag på det vita fluffet från ovan, det ger lite ljus till tillvaron.

untitled (3)
Höst + rödvin = SANT

untitled (6)
trevlig helg / AC

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s