Ett intensivt men himla trevligt veckoslut blev det !

Först en dygnskryssning i roliga glada arbetskamraters lag, STHLM tur och retur i buss var väl det enda minustecknet på den resan, det är lite truligt att veckla ut kroppshyddan i ett icke sittande format när man stapplat av bussen, lägger till i minneslistan att PRO bussturer skall idkas sparsamt när jag gått i pension!
Vi ska ju ha andra roligheter för oss när vi inte orkar ha hund längre kom vi på när vi drog iväg på nästa resa mot Karlskoga, personliga erfarenheter av pensionärer är ju långt ifrån bilden av hur jag tror att jag kommer vara som glad dito, inte kan man väl bara sätta sig ner på arslet och grotta ner sig i blodtryck, fotvård och diverse andra krämpor?
( och till den skara som bara pratar sjukdomar räknar jag INTE in min egen lilla krutgumma till mamma, blir jag bara hälften så aktiv som henne får jag vara nöjd! )

Eldriven rullator med ståplattor , cyklopöga för vinddraget och käck basker på sned ………… det kan nog bli lite småtrevligt på ålderns höst.

smider planer för framtiden ………

En fantastisk utsikt från stugan både morgon och kväll bjöd Degerfors camping på.

Calle med husse & matte bodde i en annan stuga där det bjöds på superb middag på lördag kväll, det bugar och tackar vi för!

Äntligen är fru Anderholm på banan igen, utställningspsykosen har släppt sitt grepp och hon och Calle placerade sig tvåa i juniorklass, duktigt jobbat!!
Snart är det dags igen då Vännäs närmar sig med stormsteg, då ska även Santoz få pröva sina vingar i officiella sammanhang, spännande som tusan tycker ”farmor”.
Igår åkte vi på tur med Diva, först en promenad över en åker och sen genom en liten skog, …….. eller rättare sagt sumpmark, blött lerigt och eländigt, hundarna var svarta upp till magen så att gå tillbaka samma väg var otänkbart, så det blev en lång omväg via sommarstugor och landsväg innan vi var tillbaka till bilarna, men vad gör väl det, jag har ju semester!

Fina mödrar med sina föl fick vi se på vår landsvägsvandring.

Hua, fästingnojan får man hålla i schack, klamrar mig fast vid tanken att vi inte har nån smitta i våra krokar och ber till högre makter at det stämmer!

på en platt sandstrand fanns det inte så mycket att sitta på så vi fikade vid Alnö gamla kyrka, det blev både havsvindar och kulturella inslag på en och samma dag.

Idag är det surväder, det regnade på förmiddagen men nu är det uppehåll, ikväll ska vi ta tag i dragträningen igen, känns bökigt och omständligt att komma igång men det är bara att packa bilen och bege sig, har insett att Aston Martin inte tar några egna initiativ i den frågan?!

Inte en enda gång har han hängt på sig selen och hämtat kärran under altanen, tydligen så är det mej det sitter i ………….
Liten trulig farbror har inte gått ner i vikt som önskat, hmmm ……..ett kilo till vill jag nog ha bort så det blir en säck till med bantningsfoder, han har bara gått ner 9 hg, dagens vikt var 48,7 och nog är det lite för mycket fett under skinnet för att jag ska vara nöjd.
Aston fick vänta utanför då det var en till hane på väg in då vi kom, så stort väntrum är det inte och den andra hunden morrade så då var det enklast att bara ta med Lukas in.
Men Aston har i alla fall vad det gäller bantning tagit ett eget initiativ, fast han inte behöver, som ett brev på posten när inte Lukas är hemma så slutar han att äta, så fyra dagars fasta har nog tagit bort nåt gram.

Jag är så glad för mina pojkar, visst kan jag känna ett sting av avundsjuka när jag ser alla vackra välgående hundar i utställningsringen det sticker jag inte under stol med, då jag får svart på vitt på att vi  inget har där att göra, men det behövs inte många sekunders eftertanke för att inse att vad är väl en bal på slottet, eller några minuter i en utställningsring?
Det som verkligen betyder något är det som kallas vardag, och då är mina grabbar dom bästa hundarna varje dag året runt!
Och i sommar ska vi hitta nya smultronställen är tanken, njuta av tillvaron och bara vara, större krav än så har jag inte.
ha det gott / AC