Hallå!
Åter på svensk mark efter en liten tripp till annat märkligt land. De flesta av er har nog redan läst om vår resa på Linas blogg men jag plitar ner en jag också för memoarerna.

Resan startade på Bågevägen där jag blev upplockad av farfar Åke, Qrossens farfar alltså, han såg lite brydd ut när en främmande särring hoppade in i husses bil.
Vi styrde kosan mot Ljusdal där vi skulle möta upp Lisa och Jackpot.
Väl instuvade i hennes bil fortsatte färden mot Norrköping för att lasta ombord Lina och Odd.
Sen var vi på rull mot nya äventyr.
Jag minns inte vart men någonstans långt söderut hamnade jag bakom ratten, jag hade gruvat mig lite i förskott för nattkörning, men det gick riktigt bra, tog till ett beprövat knep att svepa en stor redbull och den gör verkligen sitt jobb, några vingar såg jag då inte röken av men pigg som en mört blev jag i alla fall och det gick som på räls ända fram till Rödby , då var nog klockan runt 01.30 tror jag.
ca 45 minuter tar färjan och sen befinner man sig i Tyskland.

Jag har 38 ……jag är sjukt imponerad av Åkes tassar, svårt att inte tokstirra hela tiden på dem!

Godmorgon någonstans i Tyskland, vi hade tur som en tokig som hittade på fina stigar bakom viltstängslet.
Trevligt att ha en ”egen” hund i koppel än att bara traska med som ett bihang.
Åke var mitt ansvarsområde och jag tog mitt uppdrag som kennelflicka på största allvar.

Regelbundna rapporter hem till matte i Piteå om att han åt duktigt och skötte toalettbestyren utan anmärkning!

Och tänk att någonstans i närheten av Bremen började Lina och jag inse att vi var ute och åkte med en riktig kändis!
Som från ingenstans kom en kvinna gående med bestämda steg fram mot Lisa som stod och tankade …….”visst är du Lisa” Wow liksom !!!

Tufft läge när temperaturen börjat krypa över 30 grader, här har vi stannat någonstans i Holland och jag vaktar bilen som står på tomgång för att hållas kyld.
Jaha ja ……. Framme, hotellet skulle ligga typ centralt vid en ringled, då tänker då jag iallafall i mitt stilla sinne att man åker på en hyfsat stor väg, svänger av och är i mål …….så tänkte inte GPS:en ……

Hmmm …….snurrar runt runt på kullerstensgator och temperaturen utomhus närmar sig hysteriska 39 grader.

Lisa checkade in och fick instruktioner om att hålla kortet mot läsaren för att bommen skulle öppnas ……hon sprang runt som en liten yr höna och fladdrade med kortet både här och där …….för vart den där läsaren exakt befann sig var synnerligen oklart.
Lina bakom ratten tog ett eget initiativ och rullade sakta fram mot bommen som snällt öppnade sig, bryderi nr 1, det fanns alltså ingen kortläsare.

Rummet var rymligt med 6 bäddar, en dubbelsäng och två våningssängar, det kändes väldigt varmt trots ac så vi frågade i receptionen om det fanns möjlighet att sänka tempen ytterligare på rummet, det gick inte då det var centralstyrt men om vi ville kunde vi få låna handtaget till den franska dörren och öppna den.
Det var ju ingen större mening då det var bra mycket varmare ute så det tackade vi nej till.
Det var ca 22 grader på rummet, det är ju helt ok när det är 39 ute.
Ganska möra efter nästan ett dygn i bilen så tänkte vi oss lite mat och sen helt sonika hoppa i säng och göra en tidig kväll.
Men först skulle hundarna rastas i en park som låg en bit bort, då infann sig bryderi nr 2, hur tusan skulle vi få ut bilen genom bommen igen???
Det visade sig att vi måste be om ett ”coin” i receptionen.
I min sinnevärld borde väl det delas ut när Lisa betalade för parkeringen?

Skugga i parken men på tok för varmt!
Det är inte roligt någonstans med temperatur 35-40 grader när man reser med hund, bara extremt stressande och jobbigt, det finns ju alltid en rädsla att de fyrbenta skall bli för varma och överhettade trots att man försöker begränsa tiden ute i värmen.

Jag sa vid resans början att vi fick ha ett stort immigt kallt ölglas som målbild. Baren på hotellet hade inte öppnat så vi vandrade glad i hågen ut på ”byn” för en bit mat och en stor stark.
Och vi gick och vi gick ……gata upp och gata ner och inte en vettig restaurang i sikte ??? Alltså i den värmen och med 200 mil i kroppen och som grädde på moset väldigt sporadisk sömn i sittande obekvämt läge börjar man bli lite lätt tjejsur ……..inte på varandra, men på situationen.
Vi måste ha hamnat i helt fel kvarter, utan att lägga några värderingar i det så var det bara kaftaner och krimskrams till försäljning i butikerna och befolkningen var till 95 % klädda i täckande kläder.
Det fanns några syltor som serverade halal, det var de noga att skylta med och vi var inte intresserade av den typen av mat.
Vi hade sett en Chinarestaurang i ögonvrån så vi gick tillbaka dit. simpelt men helt okej med stekt ris , räkor och fläsk om jag minns rätt …. men nån öl serverades minsann inte.

foto Lina

Tillbaka på hotellet hade baren öppnat och sent omsider fick vi oss en öl, hur kan det ens vara ett problem liksom ???

Åke sträcker ut sig efter en lång resa, han har ju åkt längst av oss allihopa!
På fredagen hade vi inga måsten, vi sov tills vi vaknade vilket var nån gång efter 8, gav hundarna frukost och gick själva och fick nåt i magen.
Oroväckande hög temperatur redan tidigt på morgonen så det var bara att gå ut och starta upp bilen för nedkylning innan vi gav oss iväg på en liten tripp.
Jag åtog mig det uppdraget och försökte få med mig en ”coin” ut till bommen, men det gick mindre bra för dom var slut!?
Jaha, men ändå relativt smidigt med tanke på den fortsatta parkeringsröran så gick en kille ut och tömde automaten, alltså, har man bara ett visst antal borde man väl ha en rutin för att tömma ?
Det tog ca en timme att köra till platsen för den Belgiska specialen som skulle gå av stapeln dagen efter, vi hade fått info om att vi kunde sätta upp tältet efter kl 12, skönt att ha det gjort dagen före.
GPS:n slog knut på sig själv och vi följde lydigt anvisningarna trots att vi skulle korsa vår egen färdriktning och göra typ en U-sväng längre fram. Bryderi nr 3!
Vi hittade i alla fall en lummig skog efter vägen där vi kunde rasta hundarna utan att solen gassade direkt på oss.

Alltså man orkar knappt hala upp kameran när hjärnan kokar!
Väl framme var vi lite för tidigt vid utställningsområdet så vi åkte tillbaka in till byn, i Belgien måste man visst äta musslor …..med pommes?
Nåja, vi gav det en chans, vi frågade servitrisen om det var en stor portion för ingen av oss var jättehungrig, hon sa att den var ganska stor och det gick ju att beställa in mer om vi inte blev mätta.
Huset rekommenderade naturella musslor men vi bestämde oss för kokta i vitt vin.

En sås till musslorna och majonäs till pommesen, ja smaken var helt ok, konsistensen däremot hade en hel del att önska, det var nån seg sträng i mitten och ursäkta men när man fläker upp en mussla har det vissa likheter med de privata delarna, och då menar jag inte gubbarnas …….
Nä, jag försökte verkligen men jag fick bara i mig några stycken, mina reskamrater fick i sig en hel del faktiskt, bra jobbat!
Det var en evig tur att vi bara tog in en portion! Bryderi nr 4 …..hur kan folk stoppa nåt dylikt i kakhålet frivilligt?

Och när vi ändå var på G så stökade vi undan den Belgiska våfflan också, tämligen smaklös om ni frågar mig.
Nåt kvarter bort låg en chokladbutik, men den var som mycket annat lunchstängt, så vi fick skjuta upp den punkten på ”to do list”
Vi åkte sen tillbaka till utställningsplatsen och satte upp tältet, bilen fick stå på tomgång med hundarna i, det var inte försvarbart att ta ut dem i denna galna värme.

Till Linas lycka hade chokladbutiken slagit upp sina portar när vi vände åter så det blev lite gott och blandat.
Vi rastade hundarna i samma skog igen och trots skugga så hade solen värmt upp även denna del till varmt långt förbi vad som kan tyckas vara OK.
Vis av gårdagens matnederlag så googlades det friskt och det bestämdes att vi skulle gå åt ett helt annat håll.
Och visst, där fanns det restauranger, många mitt i korsningen av hårt trafikerade vägar så teckenspråk hade varit behövligt så vi traskade iväg igen …….och till slut hittade vi ett gathörn med flera restauranger, den första vi valde ut med flera lediga bord fick vi en stoppande handflata i nyllet, det var tydligen fullbokat.
På nästa ställe fick vi napp, men mannen som visade oss bordet såg som så många andra i det här landet helt frågande ut när vi säger ” in english please”
Tur för oss att det fanns en engelsktalande servitris som fick oss på halsen.
Tänk att vi satt på en restaurang, som serverade både mat OCH öl, menyn var väl typ på franska men det kunde vi lista ut i alla fall!

Glada i hågen beställde vi in varsin öl till att börja med, servitrisen frågade om hon fick rekomendera en öl som var väldigt populär bland den kvinnliga befolkningen.
Döm om vår förvåning när det kommer in tre röda glas?

Bryderi nr 5 …….Tänk att det ska vara så ytterst komplicerat att få köpa en vanlig hederlig stor stark ??
Nåja. Den här körsbärshistorien var riktigt god och passade bra som en fördrink, tur det!
Maten var det inget större fel på, Lisa och jag åt nåt kalvkött i ”farmors sås” och Lina en Ceasarsallad, och till detta en ÖL, hallelulja!
Jag var inte så hungrig och det var stora portioner så det blev en munter stund när vi skulle smussla ner resterna i en bajspåse till hundarna.
Väl hemma igen på hotellet så var temperaturen helt ok, så vi nappade på det erbjudande som vi fått dagen före, att låna handtaget för att öppna dörren/fönstret ut.
Men inget är ju som det borde, tjejen som erbjöd detta stod i receptionen men jag hamnade hos hennes kollega.
Jag förklarade mitt ärende och VERKLIGEN INTE!, det var förbjudet att öppna fönstren ??
Men HALLÅ! Jag vände mig till den person som jag pratat med kvällen innan, och tänk att det visade sig att nu hade dom inget handtag, det var försvunnet!
Hon öppnade till och med en låda så att jag kunde se med egna ögon att den var verkligen försvunnen, tänka sig!
OKEJ, det är förbjudet så då spelar det väl mindre roll att det är försvunnet eller?
Lisa och Lina kvällsrastade hundarna sen blev det kalla duschar för oss alla och kvällen avslutades med att tvinga ner nåt förfärligt hemskt inHEMSKT bubbel som vi köpt under dagen. Kassörskan frågade efter medlemskort och när vi inte hade det så tyckte hon att några bonusstämplar kunde vi väl ändå ta på kvittot ifall att vi kanske blev medlem senare??, sannolikheten för att vi någonsin skall handla nåt i den butiken eller ens i detta land vid något annat tillfälle är nog mindre än mikroskopisk.
Morgonen efter när vi skulle åka till specialen så gick jag före för att hämta en ”coin” ( som vi sagt att vi skulle ta kvällen före men det var sån kö i receptionen ) och i vanlig ordning var dom slut …….och som av en händelse så var nycklarna till boxen borta !?
Allvarligt! Dagen före fick jag följa med ut och få en ”coin” men nu när jag var på väg ut så ropade hon tillbaka mej, ”MAM, please wait here! ” men varför liksom? Han som skulle hämta ”coin” ute sprang runt med olika nycklar men ingen verkade passa, det var ju fler än vi som var på språng, många med andra raser var ju på väg till EDS.
Tillslut vet jag inte om de bröt strömmen eller nåt men bommen gick att lyfta med handkraft och ut kom vi.

Jag tar personligen åt mig av delar av det som hände nästa dag för hade inte jag ifrågasatt om vi inte skulle skåla för ett BIR då hade det kunnat gå hur som haver faktiskt!

BIS på Belgiska specialen !

Lina var överlycklig över alla flådiga rosetter 😛

Åke blev andra bästa veteran men lika glad för det!

Odd trea i unghund.
Det ingick frukost på denna special så vi åt inget på hotellet …….BIG MISSTAKE!

En vaniljfylld chokladöverdragen wienerbrödshistoria är väl inte direkt vad vi tänker på i frukostsammanhang ? Hungriga jag har i alla fall pressat i mig en halv.
Det ingick även en fluffig croissant med smör, kaffe ELLER juice.

MEN, en sak ska dom ha beröm för, här fanns det minsann ÖL! Inte för att jag köpte nån men jag kunde ju ha gjort om jag velat, det är ingen självklarhet att den möjligheten finns!

Bryderi nr 6, hur kan det vara så vansinnigt smutsigt på en gräsfotbollsplan ??

Det visade sig att planen låg granne med en bisonfarm, Bisondamm mellan tårna minsann!
Hysteriskt varmt så det var bara att starta igång bilen och låta hundarna ligga där medans vi plockade ihop efter dagen.
Stannade i ”våran” skog och rastade hundarna innan vi begav oss till hotellet.

Någon kväll på rummet ……skåpluckor flög runt i bubbelyran !

Denna sista kväll på rummet tänkte vi oss att äta lite tidigare och natta i tid, inte för att vi nattsuddat förut heller men nu hade vi ju både utställning och hemresa framför oss nästa dag.
Nu hade vi ju stenkoll på vart restaurangerna fanns så vi stegade glada ihågen iväg, beställde in en Aperolspritz där vi slagit oss ner och ser sen att det står på menyn att köket öppnar först om 45 minuter.
Sen snurrar bryderi nr 7 igång …….vi frågar om vi kan beställa så är det gjort, men det går inte för då skulle de tappa bort beställningen, f-n vad slarviga alla är i detta land!
Sen ville hon på knackig engelska veta om vi hade kontanter, för kortläsaren var trasig, JA, vi har kontanter, då skulle hon kolla med köket VAD vi kunde beställa, det är förbi min fattningsförmåga hur råvarorna kan påverkas av kortläsarens vara eller icke vara?
Men se då hade fröken Martinsson surnat till rejält på äkta tjejvis så här skulle det inte ätas nåt minsann.
Vi traskade iväg och efter lite velande hittade vi en restaurang som verkade vara på väg att öppna, vi frågade kyparen om ett bord och han i sin tur var tvungen att tillkalla chefen.
Men jodå, visst kunde vi få ett bord

Lyckan över ett bord att sitta vid sjönk ganska omgående som en gråsten i en mörk skogstjärn när vi insåg att vi satt på en fiskrestaurang …….vi hade ju liksom redan siktet inställt från det förra stället vad vi var sugna på, och det var pasta.
Tack men nej tack, vi reste oss och gick vidare, och gick, och gick …….

Mamma Mia, vad skådar vårt öga? en pizzeria!

Här snackar vi stenugnsbakat, jag hann inte få med dom öppna lågorna inne i ugnen när han öppnade luckan..

Olidlig väntan, den goda pizzan fick följa med hem till hotellet och avnjöts med en kall öl från baren.

foto Lina
Innan vi boade in oss för kvällen så hämtade jag en ”coin” för att smidigt kunna ”left the building” morgonen efter.

Vi har hittat ett bra hörn på European Dog Show, precis under ventilationen där sval luft kommer. Det var helt ok klimat i hallen.
Det är inte bara roligt på sådana här´a stora tillställningar, små valpar från tre månader ställs ut i denna bullriga miljö, det är trimbord och hundfönar vart man än vänder sig, bredvid oss stod en stackars valp i Qross ålder på ett trimbord, det sprejades och fönades på en päls som ligger lika slickad ändå i den här åldern.
Tips från mej som var supporter till det vinnande laget, ni behöver INTE släpa på trimbord och fönar och you name it allt vad som släpas på ………OK, Lisa hade med en fön, men den låg så bra i takboxen, Jackpot sprang in ett BIS på lördagen på Belgiska specialen, blev Europavinnare och BIR på söndagen och bara genom att bli tillsnyggad med en karda ………TÄNKVÄRT! Berner är ingen trimras och behöver inte stå flera timmar på ett bord för att göra sig rättvisa i ringen.

Stort grattis uppfödarn!

Åke tredje bästa veteran och Odd exc men oplacerad i unghund.


Foto Lina
Känslan när man sitter 200 mil hemifrån, har ett dygns bilåkande framför sig och det är flera timmar kvar till finalen ……..det kostar att ligga på topp och frottera sig med kändisar! 😛
Och problemet med att få nåt i magen fortsatte naturligtvis denna dag också, lunchen gick bra, då åt vi varsin sallad inhandlad helt utan mankemang, men när jag sen blev sugen igen så var det naturligtvis stopp.
Vi hade sett ett ställe där det såg ut som att de sålde baguetter, det visade sig vara korv i baguett, nåja, det fick väl duga, betalade och stod trea i kön, fast nu fanns det ju bara två bröd kvar, vad annars liksom?
Allmän förvirring uppstod och efter en stund när inga bröd kom seglande så bad jag om pengarna tillbaka.
Lite senare när Lisa gick till uppsamlingsringen inför finalen så gick Lina och jag ut med de andra grabbarna, och tänka sig HEUREKA, där står en ambulerande hamburgervagn, en person sitter utanför och äter och jag stegar iväg för att inhandla ett stycke burgare, eller köttsemla som min man brukar säga, blir nån förvånad när mannen bakom luckan skakar på huvudet, nä, precis, den sista semlan lämnade precis bygget.
JAG +Belgien + MAT är ingen lyckad ekvation, helt okompatibla faktiskt!

Det blev en kort stund i rampljuset, domaren valde bara ut korthåriga hundar, synd men så är det ibland, alla kan ju inte tycka som oss tyvärr!

En välpyntad bil!

Tre duktiga killar i Bryssel, Odd , Jackpot och Å´de Vie ”Åke” alla födda på Bernerdalens kennel.

Hemresan gick som på räls, vi var förvånansvärt pigga, och strax efter 16 på måndagen blev jag avsläppt hemma av Åke och hans husse som hade några mil kvar hem till Piteå.
Skönt att komma hem till sina egna hundar, det blev en timmes promenad i skogen med Ulrika innan jag landade i soffan, men det var skönt att få röra på sig och inhalera lite klar luft. Lite mosig blir man allt av så många mil i bil.
Jobbat har jag gjort både tisdag och torsdagdygn men nu så är det ledigt till nästa fredag.
Kostade på mig att ta semester imorgon då vi ska upp tidigt på söndag för att åka till Högbo, skulle egentligen ha jobbat till kl 13.

Selånger runt på onsdagkväll, vattnar hundarna på kyrkogården.

foto Ulrika
Och när vi kom förbi Selångersån så måste naturligtvis Qross sträcka ut lite i vattnet, jag kopplade honom innan vi kom fram för jag förstod att han skulle simma iväg, mattes lilla sälkropp!
Idag har vi varit till veterinären och tagit rabiesvaccin, jag vann ju en vaccinering förra hösten på en föreläsning. Den går ut nu i november så det är ju dumt att låta den förfaras, jag hade kunnat använt den på Qross 12-veckorsvacc men den ville jag göra hos ”min” veterinär.
Jag fick lägga 60 kronor emellan så det var ett bra vetbesök! Förra gången vi stack näsan och nosen innanför dessa dörrar gick kalaset på över 8000 kr, men efter den mardrömmen har han varit frisk som en nötkärna!
Vikten för dagen är prick 40 kg, 3 dagar innan han fyller sju månader.
Så vem vet, snart kanske vi är på rull igen och då kan tänkas att Qlossen Qrossen får hänga med och plöja fram i vänstervarv i bästa ardennerstil.
( litet bärbart kök och frystorkat skall med som nödproviant på nästa tripp)

Vi prövar lyckan i valpklass på söndag, håll tummarna för oss!
Ha det bäst / AC