Hallå!
Joråsåatt ……. nytt år nya prövningar ……. det är väl förnöjsamt att det finns inprogrammerat ett ”livet går vidare” i de flesta av oss, oavsett vad som lurar runt hörnet så bryter vi ihop och kommer igen ….igen och igen …..
Personligen så är jag en helt annan person nu än vad jag var för tio år sen, jag tror att jag har blivit stor och vuxen faktiskt, och det är väl sannerligen på tiden när jag passerat döhalvan med fem år …….
Jag behöver inte längre stå upp för mina åsikter, jag kan behålla de för mig själv och lugnt i mjugg konstatera att saker faller på plats ändå, och jag kan fnissande för mig själv konstatera att ” vad var det jag sa ?? ”
Vi har bara ett liv och vi bestämmer själva vad vi fyller det med, att älta gamla oförrätter sprider ingen positiv energi, har du valt bort människor av olika anledningar, FINE! släpp och gå vidare!
Att bara söka fel har aldrig varit ett vinnande koncept, sök det positiva i tillvaron istället!

Idag var det apkallt ute , det kunde vi alla i Sundsvallsregionen konstatera både genom att sticka ut huvudet från hemmets varma vrå eller att bara helt sonika titta på termometern.
Hur många var ni som faktiskt reflekterade över att solen inte betedde sig som vanligt?
Soluppgång över Bosvedjan är vanligtvis inte som en pelare, och det är definitivt inte vanligt at det nån timme senare finns ”två” solar, den hängde liksom kvar som en skugga av sig själv.
Jag har sett bilder på FB att det finns en liknande ”skugga” på andra sidan solen också.
Vetgirig som jag är så GOOGLADE jag, det här är inte så ovanligt som jag först trodde, det vanliga är att vi inte tänker på att det händer saker på himlavalvet, vi är väl fullt upptagna med att uppdatera FB.
Jag är den förste att erkänna att jag skriver ganska mycket, och lägger ut bilder, jag är fullt medveten om att intresset är synnerligen svalt på många av mina inlägg ……………..men den stora frågan är ju varför jag lägger ut bilder & dylikt och om jag deppar ihop formligen om jag inte får ex antal gilla?
Nä, mitt liv rullar på ändå faktiskt!

Det som berör mitt hjärta är detta, en ensam pipbjörn ( ingen gris ) i sängen när jag har jobbat natt, hussens berättelse om Lukas, hur han gör saker när jag inte sover hemma som han aldrig gör när jag är på plats i min sänghalva.
Att det finns olika perspektiv även för en hund, hur mattelängtan kan göra att han drar runt på mina kläder och lägger ”gåvor” i min säng.
Mitt hjärta växer av dessa små kärleksförklaringar.

Han har växt även som hund sen han blev själv, från att ha varit lite på sidan om sin ”bror” bästa busbullen som krävde all fokus från matte så har han nu fyllt ut kostymen riktigt bra!
Han busar till det med kattfröknarna, för nu kommer ingen ”polis” och buntar ihop honom när han skojar till det lite, det är inte bara med glädje jag ser hans förvandling, det är även en stor klump i magen när jag inser vad tillbakatryckt han har varit av Aston.
Det som är gjort det är gjort, jag kan säkert ha agerat annorlunda i mitt tvåhundsägarskap, men nu hade jag en plusmeny med extra allt och Lukas som den lilla farbror han är fick lunka med ”på sia om ”
Scenario hade naturligtvis varit helt annorlunda om Lukas också tagit mycket plats.
Av detta har jag dragit lärdomen om att aldrig ta något för givet, bara för att individen inte äskar på uppmärksamhet så finns behovet där.

Helt plötsligt har han hittat travet också, det kanske låter som en självklarhet för gemene man men i vår värld så trular han vanligtvis framåt i passgång.
Nu faller han in i trav som den naturligaste sak i världen, för mej är det sensation!
Jag dristar mig till en analys som vilar på fakta att han dels håller en bra viktkurva och att vi har gått och gått bort saknaden efter Aston, och på isiga vägar har han fått klösa fast klorna och därigenom skaffat sig lite nya muskler, att vara ensamhund har genererat mycket mer tid utan koppel vilket också bidrar till mer fri rörelse och bra muskeluppbyggnad.
Jag har dock lovat honom att inte släpa ut honom i någon  utställningsring, han har sina meriter både på MH, BPH, och viltspår.
Den som bara letar utställningsmeriter kan leta vidare.

På nyårsafton kom fröknarna hem igen, det lät inte som om dom skulle åka tillbaka till ”husse” inom det närmaste året.
HE HE jag sa ju det !

Mysfarbrorn, fortfarande snöfritt på nyårsafton!

Tutan och Busen på året 2015 sista dag

På det nya året blev vi bjudna på kolbulla uppe på Sättna, ojoj vad gott!
Finns det nån mat som inte är god utomhus??

Nu har det kommit ca 10 cm snö, på tok för lite för att stampa fast snön på det isiga underlaget, några decimeter till så är jag nöjd.
Det ska bli ytterst spännande att se hur skidåkningen framskrider med Lukas, jag har en förhoppning om att han kommer att följa fint vid sidan, återkommer med rapport om det!
Så välkommen 2016, nu vill vi ha snö för skidåkning, fridens liljor i sinnet och ett spännande år!
Jag ser särskilt fram emot sommaren då kylan ska spridas i vårt hus, en aningen för sent för mej, hade varit mer nödvändigt under de senaste åren då den inbyggda kaminen gått på 200 %, nu tror jag faktiskt att det börjar plana ut #kärringbrus#extremt #onödigt#

Julen är utstädad men det fanns en sak jag inte kunde städa bort ……

Bästa busbullen får hänga kvar ……vad vore vi utan minnen ?

Ha det så bra som bara du kan ha det! / AC