Hallå!
Klämmer väl ner några rader så här vid årets slut, ett riktigt skitår där det positiva inte uppväger det negativa.
Så nu förväntar jag mig att 2016 inte ruvar på några tråkigheter, lilla farbrorn får så lov att hålla sig på tassarna frisk och kry och om allt går som det ska så flyttar det in en liten parvel någon gång under året.
Dom små fröknarna som flyttade in och blev kvar fast dom egentligen skulle bo hos sonen har verkligen visat att det är skillnad på hund och katt.
Nog för att Lukas hade en hel del dyra hyss för sig som valp men det är ju snudd på löjligt vilken uppfinningsrikedom fröknarna uppvisar.
Jag har haft katt förut, tio som mest då vi hade fyra vuxna och 6 kattungar men jag kan verkligen inte minnas att de gick an på detta vis.
Smilla & Tess var nog skator eller korpar i sitt tidigare liv för dom stjäl allt dom orkar bära.

Hussens klocka i källaren tex, här kan vi verkligen prata om att tiden bara försvinner!
Och nej, det är inte bara dåligt klister, dom har blivit tagna på bar gärning med tassen på visaren och siffran 6 hittades en våning upp, tror inte den både ramlat ner och gått upp för trappen själv.

Färskt vatten ska det vara, märkligt att numera går det som på räls både att ha toadörren öppen och vattnet rinnande när man behöver besöka det utrymmet.


”alltid ivägen” är deras motto!


Projekt döda skrivaren som låter ……

Syskonkärlek

Så nyfikna, det är ganska skönt att dom är korthåriga faktiskt, jag föredrar långhåriga men det är inte alltid dom har en päls som är lättskött, jag har haft olika varianter, från att aldrig ha en tova till en som jag fick åka till veterinären med för att ge lugnande för att kunna klippa ner.

Det kom lite snö för nån vecka sedan, den låg väl kvar i några timmar.

För mej är inte det här nåt vidare alternativ till snö, ska det vara snöfritt så ska det vara barmark, men så blir det ju inte, det är is överallt, jag klarar mig hyfsat med Icebugs men Lukas är det sämre för, det är bara att hoppas att han inte fläker sig.

Lite jul har vi i vårt hus trots att julstämningen inte infunnit sig på många jular.
Och den som värnar om traditioner, det är ju på listan nu, kommer nog att få spunk när jag nu deklarerar att i år för första gången blir det inget julbord på Bågevägen.
Det har faktiskt inte blivit några protester från de som skall äta här, tur det !
Det blir istället en trerätters middag, gravlaxtartar till förrätt, lammrostbiff med potatisgratäng, rödvinssky och baconlindad haricots verts till huvudrätt och sen nån efterrätt som jag inte riktigt har bestämt mig för än, ev ska jag testa saffranspannkakan som stod i senaste Icakuriren, jag har ätit det en gång på Gotland och det var ingen större hit men den kan få ett försök till.

Har i alla fall gravat lax och den råa skinkan som ligger i frysen ska ugnsbakas, men det var väl typ allt jag tänker stå i vad det gäller julmat.
Det viktiga med traditioner kan ju inte vara vad vi stoppar i kakhålet utan att vi träffas och äter tillsammans eller?
Jo, just ja, bakat har jag också gjort, alltid Gundas limpa till jul, men det stökade jag ju undan till vi skulle ha avslutning på sennenträffarna så den ligger till sig i frysen.

Så i år blir det inget sammelsurium om prinskorvar, köttbullar, sillar och syltor på en och samma tallrik.
Jag blir äckelmagad bara av att tänka tanken på all denna mat som hela året för övrigt äts var för sig men på julafton skall ätas ihopföst på samma tallrik, och sen åka ut och in i kylen för man ”måste” äta upp resterna, nä, herr Jansson kan vi avnjuta som egen rätt på en mellandag, blir bra det!

När vi hade avslutning på sennenträffen så irriterade jag mig som vanligt på att när vi blir några stycken så blir det för trångt i det så kallade matrummet, och när vi är bara vi så sitter vi inte heller där, så varför ha ett särskilt matrum?
Ursprunget till det var ju att vardagsrummet gjordes om från mörkt till vitt och då platsade inte matrumsmöbeln så då fick den ett eget rum, som var vårt fd sovrum eftersom vi i samma veva flyttade ner sovrummet i källaren.

Så från tanke till handling så fick bordet flytta tillbaka till sin plats och jag fick ett alldeles eget rum att göra vad jag ville med.
tanken har länge funnits om en ”datorhörna” jag sitter ju alltid i soffan med laptopen i knät och det är inte så skönt för ryggen.
Första idén var ett kontor/hundrum men nu när det är klart så är det definitivt inget hundrum även fast hunden är mer än välkommen!

Ett skrivbord skulle vara trevligt …….och kanske en fåtölj …….

Skrivbord check! och nya uttag!

En egen byrå till skrivaren, naturligtvis med passande kattgömma.






Hög mysfaktor, jag har inte sett på tv på en vecka, bor i mitt nya rum!
Nu är det bara 20 förstoringar som ska upp på väggen, bilder som kanske inte är mina bästa men som betyder mycket, alla i ”sepia” för att matcha resten.

Det är inte ens jag som fotat alla, självklart eftersom jag finns med på flera men dom har fina minnen inbakade och dom ska sitta på mitt ”kontor” så ”for my eyes only”.

Sökande efter den bortsprungna valpen Calle gav aldrig något resultat, troligtvis har han följt efter nåt djur ner i ett gryt och blivit kvar där, det är den enda rimliga förklaring till att han bara gick upp i rök.
Han försvann skällande från sin husse full fart ut i terrängen och plötsligt blev det tyst …….och på den vägen är det, usch vad hemskt för husse och matte.
En Grosser är på rymmen från ett pensionat i Jämtland, vi får hoppas på att den historien får ett lyckligare slut.

Kameran används inte speciellt flitigt denna årstid då vi lever i konstant skugga och mörker, man måste högt upp för att nås av solens strålar om den visar sig.
Men med lite positivt tänkande så är det ”bara” ca 3 månader kvar tills det börjar droppa från taken, om det nu kommer nån snö, det hoppas jag på i alla fall, det ska bli spännande att snöra på sig pjäxor och klicka fast sig på skidorna och se om Lukas kan tänka sig att det är aning roligare i år då han är själv, vill han inte dra så får han väl springa på sidan då.


Dom här två slipper skidspåret i alla fall!
På Julafton skall dom följa med sin egentliga husse hem och vara där under hans julledighet ……..vi får väl se hur många dagar han orkar!

Lördagsgrisöra ……måste ha varit några gigantiska galtar som bidragit till dessa ”snacks” de är som tre vanliga normalstora.

Jag ber redan nu om ursäkt för kommande sommar, blir det ingen värme så är det för att vi har blivit med ”kalle”
( Angelicas förklaring till reglagen i bilen, rött för värme, blått för kalle)

Det blir inga julklappar heller i år, nu är det hårda bud!
Men varsin lykta till min veterinär Mats och min djursjukvårdare Ingela på Sundsvalls veterinärmottagning ville jag ge för att visa att jag uppskattar att de finns runt hörnet.
Så nu börjar julen likna precis som jag vill ha det, inga måsten, inga krav, bara göra det jag vill och känner för.

Ta det lugnt, det finns ett liv efter jul också!
/ AC