Hallå!
Tusan vad tiden flyger iväg, redan oktober!
Jag gillar hösten skarpt med sina härliga färger och höga klara luft, och än så länge har väl ändå hösten visat sig från sin bästa sida, det är ju inte höstens fel att september blev en riktig skitmånad, nu är det ny månad nya tag!

Jag och många andra med mig masade mig upp mitt i natten för att titta på blodmånen för nån vecka sedan , den hade inte alls lust att göra sig bra på bild, annars när det är fullmåne så lyser den ju ganska starkt men nu när den var röd så var den ju ganska mörk faktiskt.
Nåja, ett minne att lägga till handlingarna,  jag såg den med egna ögon även om jag inte har nåt vidare foto att skryta med över upplevelsen.

Kattfröknarna fortsätter att vara ”all over the Place” idag har dom varit till veterinären och blivit kastrerade, jag trodde i min enfald att jag skulle få hem två lite lulliga kattungar men ack vad jag bedrog mig, dom har ju sovit bort hela förmiddagen hos vetten så dom har mycket att ta igen!
Att ens nudda vid tanken att försöka hålla dom i stillhet finns inte !
Nu ska dom hållas inomhus i 7-10 dagar så att dom läker helt innan dom får gå ut.
Det är väldigt små snitt så förhoppningsvis går det som det ska.
Och även när det gäller kattfröknar så kör jag på med samma koncept ……..en smal och en tjock ………. ”lilla” Tess är betydligt rundare om magen än sin syster så nu blir det till att hålla koll åt vilket håll det bär …….. Jag var ju tvungen att googla lite på utfodring av katt inför deras ankomst och tvärtemot vad jag alltid trott så är det bästa för katter att äta blötfoder !?
Dom har haft fri tillgång till kattungefoder ( Royal Kitten ) och sen får dom blötfoder samtidigt som Lukas får sin mat morgon och eftermiddag.
Vet inte ens om jag törs räkna på vad dom kostar i mat …….. det blir naturligtvis billigare att köpa burkmat men det känns fräschare med portionspåsar.

Som vanligt är det mest Smilla som fastnar på bild.

En utflykt till Deltat med Fredman och hans matte och husse.

Och här väntar vi på sällskap för att leta svamp.

I fredags stormade det lite väl mycket för att det skulle vara behagligt så vi fick faktiskt ge oss, vissa träd låg nästan ner i stormen och jag hade inte lust att få ett i skallen.
Men en halv hink blåbär fick vi ihop i alla fall.
Min dator har börjat bli lite väl seg, den var typ proppfull och lite till  ……med bilder …….alltså hur svårt ska det vara att slänga alla skitbilder direkt?
Dom bilder som är redigerade kommer jag ju aldrig att sätta mig med igen för att redigera om, så varför inte bara spara det som är redigerat och hiva resten?
Så i några dagar när andan fallit på har jag suttit och slängt, och slängt!
” Vill du ta bort dessa 13365 objekt permanent? ” Vill du ta bort dessa 9867 objekt permanent? ” osv …….jag har tappat räkningen på hur många det blev till slut men mycket minne har jag nu i datorn!
RAW bilder är ju hiskeligt stora så från och med NU, ska alla bilder som ratas slängas direkt …….och det har jag ju sagt förut också.
Sen kan jag ju försöka ha i bakhuvudet att jag faktiskt sliter ut kameran i förtid genom att ta så hiskeligt många bilder, dom håller ju faktiskt bara visst många exponeringar.

Igår hade vi sennenträff, på väg tillbaka på promenaden så såg jag denna stubbe så jag sa åt Kicki att hon skulle placera Diva där för det var så fin bakgrund, hon skrattade och sa att du kan ju visa först med Lukas …….och tamejtusan! Jag fick både upp honom på stubben och hann några kort, ganska fantastiskt eftersom det var flera andra hundar i vägen som skulle styras bort innan jag kunde ta bilden.
Äntligen börjar det lossna för lilla farbrorn, ordet STAAANNNNA !

och Diva var inte sämre hon!

Obligatoriska korvgrillningen och sen kanelbullar i massor eftersom det var kanelbullens alldeles egna dag !

Medans vi väntade på att fröknarna skulle hämtas så tog vi en två timmarspromenad på södra berget, en västgötaspets på tio månader sprang bort där i fredags och vi kan ju lika gärna ta en tur där som i vår egen skog, ingen hund i sikte, usch vad jobbigt för familjen!
Vi gick från SOK stugan upp till Fågelbergsstugan och tillbaka i tanken om att han kanske stannar på den platsen om han hittar ett hus att krypa under.
En vecka efter att Aston lämnade oss var jag i skogen med Lukas, det regnade ganska ordentligt och jag hade en ljudbok i örat, vi, eller jag trodde alla fall att det var vi korsade elljusspåret och gick in på en stig som går tvärs över och kommer ut på spåret igen, halvvägs på den stigen så vänder jag mig om och inser att jag inte har nån hund i hasorna fast jag tyckt mig hört honom bakom mig.
Självklart tror jag ju att han ska titta fram bakom en gran men icke! Det slår mig att jag har ingen aning om när han slutade följa mig ?
Jag går tillbaka till elljusspåret men ingen hund …….det är nu rädslan kommer krypande, jag intalar mig själv att han kan ju inte bara ha gått upp i rök ?
Vänder igen och fortsätter på den stig jag gick på, ropar med jämna mellanrum på honom och förbannar det faktum att jag inte kan busvissla.
Jag går hela stigen och är i det närmaste grinfärdig när jag närmar mig spåret på andra sidan, lyckan när jag rundar en tall och ser spåret och den sötaste lilla farbror man kan tänka sig står där och väntar kan inte beskrivas med ord.
”fan vad du skrämde mig” snyftar jag, Lukas är ganska flåsig så han har nog sprungit en hel del, antagligen fastnade han vid nån lukt och missade att jag korsade elljusspåret, han tog troligen åt höger och sprang elljusspåret, sen när vi närmade oss varandra så hörde han säkert mina rop och stannade för att vänta in mej.
Så jag kan mer än väl sätta mig in i fasan av att tappa bort sin hund, vilken mardröm!
Så tills han är hittad det lilla livet så tar vi våra promenader på andra sidan staden i hopp om att hitta honom.
Ha en fortsatt skön höst! / AC