arvet ……… 19 /3

………. Hur mycket hänsyn ska jag ta till det, och för vilkens skull?
Frågan blev aktuell igen nu när det poppat upp en fantastiskt inspirerande sida på FB som heter ”återbruka mera” Det bara flödar av inlägg om hur folk gjort om både nya och gamla ting till det än det ena och än det andra av fiffiga saker ………himla bra och trevligt eller?
Nä, då poppar dom upp, nättrollen, som ska ta ner gemene man på mattan, endera genom att tala om vad fint föremålet var före ”ingreppet” eller att formligen förfasa sig över hur vårt gemensamma arv förstörs genom okunnigt kladdande med målarpenslar till höger och vänster …………
När skrev vi på det kontraktet? Att bevara allt till eftervärlden?
Om ingen ”förstör” tingen så finns det väl inget värde i dom få oförstörda heller?
Hur var det nu på 80-talet när allt skulle avlutas? I min sinnevärld så har det väl höjt värdet rejält på det som undkom lutbadet?
Varför det ens kommer upp i min sinnevärld är väl att vi har en hel del ärvda saker från min mans sida innanför väggarna.
Vi har en frack hängande i garderoben, med tillhörande hög hatt i en hattask av läder, den bor i friggeboden.
Därför att …………………..?????
I hallen ligger en handknuten matta med certifikat, fint värre, värdet sjönk nog drastiskt när valpen Lukas tuggade i sig alla fransarna?
Hade jag som människa mått bättre om jag stuvat in den fina mattan i nåt skrymsle och tagit fram certifikatet varje fredag för att njuta av till veckans fredagmys?
Vi lever här och nu, mattan passar i hallen, även utan fransar, och jag tror inte att världsarvet lider någon skada överhuvudtaget.
Vi har ett hörnskåp i ”matrummet” som jag tycker är fint, i sitt originalskick, såg ett identiskt skåp på denna FB-sida som var målat turkos ………. hmmmm, inte min ”cup of tea” men måste jag verkligen skriva en kommentar om det då?
Den som där och då målat sitt skåp är säkert jättenöjd, och om nått år kanske mitt skåp får färg också, vem vet?
Jag har målat en gammal sekretär från 1844 vackert vit, som min man slitit med att avluta på 80-talet, vad är rätt och vad är fel?
poängen är väl att man behåller sina möbler och anpassar dom efter tidens tand?
Är det mer värt att sälja en möbel för att den är värd pengar än att ha kvar den och anpassa den så att man kan fortsätta njuta av den hemmavid?
Jag har skåp fyllda till bristningsgränsen av gamla saker, tre uppsättningar ”finporslin” med uppläggningsfat, fina skira kaffekoppar med kannor …….. bara för att det är arvegods och sånt gör man minsann sig inte av med ?
Ibland vill jag bara kaskadspy över alla bättre vetande människor, och alla som söker bekräftelse kan jag kräkas lite över också faktiskt!
Tänk att det är så snabbt att komma med pekpinnar?
Pengar är inte allt, om vi sålt den fina mattan  som ligger i hallen så hade dom pengarna varit borta nu, pengar är ett flyktigt medel, en matta ligger kvar tills jag handgripligen flyttar på den, och just nu tycker jag att den passar himla bra där den ligger, oavsett tappat värde!
Jag tycker att det är helt ok när det kommer uppmaningar från fackfolk om tveksamma ”uppfinningar” som kan riskera säkerheten, tråkigt om nån brinner inne för att man ville ha fint och tex tyckte att elcentralen gjorde sig bättre inbyggd.
Men om nån lägger ut en bild på sin ommålade pryl så kostar det väl inte så mycket att låta bli att lägga en dräpande kommentar om hur himla dumt just den idén är?
Jag skulle vilja påstå att det kostar ingenting!
Vilken regel säger att alla människor är idioter och behöver sig en uppläxning lite till mans på FB?
Ju äldre jag blir desto mer tolerant blir jag har jag kommit till insikt om, den som bara letar fel missar livets trevliga sidor.
Så om den som vill och har lust vill göra om nåt innanför hemmets väggar, gör det!
jag är helt övertygad om att den person som ”ger sig på ” något ev, antikt redan har gjort den ekonomiska avvägningen, och känner sig nöjd i sitt beslut.
/ AC
Och till dej nättroll som misstycker, håll det för dej själv!

Annonser

En reaktion på ”arvet ……… 19 /3

  1. Skrattar och nickar instämmande….jag har heller aldrig förstått VARFÖR dessa spydiga, rentav elaka kommentarer måste skrivas ner. Vem blir glad av det, liksom. Tycker folk att dom får en ”kick” av sina fräna ord? Att dom törs skriva ner det? Jag är övertygad om att vid ett möte, öga mot öga, skulle inte ett negativt ord sägas, om t.ex ett blått hörnskåp. Smaken är som baken, delad. Bara att acceptera.
    Jätte bra inlägg, A-C!
    (Och hade jag INTE tyckt det, då hade jag, så klart inte skrivit motsatsen)

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s