Hello!
Ja just ja! jag ska ju prata svenska nu …………gör om gör rätt ……
Hallå!
Nu ska jag på nåt vis sammanställa nån form av vettig resebeskrivning …….. hmmm ………. jamän jag kan väl helt klart konstatera att det gamla beprövade ordspråket
” man har inte roligare än man gör sig”
även funkar ”over sea” och för er som inte spiking inglish och därför inte förstår varken det ena eller det andra så betyder det att detta ordspråk även funkar i England!
Om jag ens skulle försöka mig på att beskriva hur roligt vi har haft så skulle jag behöva ett antal filmklipp som jag inte har tyvärr, för den som inte var där och då kan inte förstå hur hysteriskt roligt det är när man släpper på handbromsen och låter de engelska orden flöda fritt ur munnen, allas namn får en engelsk toutch och hittar man inte rätt ord kan man ta ett svenskt eller helt busigt uppfinna ett nytt!
INDEED var ordet för dagen, det kan man avsluta varje mening med och känna sig lite engelsk *asg*

Men jag backar väl bandet lite och börjar från början, detta med långresa är helt nytt för mej, även att inte ha någon som helst koll, jag brukar vara den som fixar och donar, nu packade jag bara min lilla väska och förlitade mig på att Lisa och Lina hade koll, nyttigt med nya erfarenheter!
Ja ja, jag erkänner att jag hade fått för mig att det var typ 150 mil enkel resa ………host ……….det var tydligen 250 …….äsch då……same same, APLÅNGT vilket som!
Ulrika, Rosa & jag tog tåget till Hudik där Lisa plockade upp oss 9.35 på tisdag morgon.
Sen tuffade vi vidare mot Norrköping för att plocka upp Lina & Max.
I Jönköping satte jag mig bakom ratten och vips så var vi i Danmark?
Lite middag i detta land och sen vidare.
Färja till Tysklandet och sen började den halvjobbiga biten, att köra i regn och slask, nu var det ju inte jag som körde men jag har så sjukt svårt att sova i bilen så det blir bara nån slummer här och där.
Jag är faktiskt positivt överraskad över det faktum att resan gick så smidigt, det är som om man ställer om kroppen på att nu är det detta som gäller, PUNKT!
Jag har verkligen inte varit klarvaken hela tiden, och då jag varken har varit i Tyskland, Holland, Belgien eller Frankrike tidigare, och inte England heller för den delen och det faktum att på ditvägen låg allt i ett konstant mörker, så det räknas väl knappt att man varit där nu heller?

Kallt och mörkt i Belgien tror jag, hur ska man hålla reda på alla länder ???
Det var väl knappast överraskande att nattimmarna var dom jobbigaste, men bilen rullade på och vips så var vi i Calais.

Först så får man visa passen i en fransk kontroll, Lisa vid ratten visade allas våra pass, även hundarnas, dom kollades att chip & hund harmonerade och vi rullade några meter ……….
Så var det en kontroll igen, men vi ” Swedish ladys” tyckte ju att vi redan visat våra pass, så Lisa rullade förbi den kontrollen ……. OMG ……. då fick hon minsann arga ögat av den barska engelska kontrollmannen, på svenska så sa han typ : är ni dumma i hela huvudet eller spelar ni bara ??? ni har nu lämnat Schengen och är på brittiskt territorium, IDIOTS! ……… ja nu är det ju inte osökt att man undrar om dom misstror varandra helt mellan passgränserna då vi rullat typ 5 meter i en snitslad bana omöjlig att avvika ifrån?

Nåja!  Vi visade glatt våra nunor, alla fick visa upp sig vart efter han ropade upp oss, och vi blev godkända A`PUH!
Ja tänk att han fick oss att tvivla för en sekund att vi skulle bli insläppta!
I kön på väg till färjan så drälle det av suspekta personer vid vägkanten, vi fick senare veta att dom försöker ta sig in i England via långtradarna.

Nu hade jag ju en önskan hemifrån med mig att ta en selfie vid Dovers vita klippor, ELLER HUR! Selfie är ju verkligen min grej!
Men  snäll som jag är så naturligtvis!

Nu kom vi ju från ”fel håll” så fler bilder på klipporna kommer på hemvägen!

Framme i Dover!
Hundarna skulle rastas och ett Castle låg nära.

Nu var ju ” the castle” stängt för säsongen men the  Swedish ladys tog ett eget beslut och hittade en egen väg genom ett nedtrampat stängsel, det var sjukt brant och sjukt lerigt, så vi ombestämde oss helt sonika!
Går det inte att ta sig uppåt så blir det förfärligt slirigt nedåt!

Sen började den jobbigaste biten, i sinnet så var vi framme när vi var i England, men riktigt så enkelt var det inte, en hel del mil skulle rullas på ”fel” sida, naturligtvis var Lisa som klippt och skuren för att ratta runt på dessa villkor!

Naturligtvis så får vi möte på en onödigt smal bro!
Framme på hotellet


En alldeles egen kuppe!
Jag kan vara väldigt social när jag sätter den sidan till, men där emellan vill jag ha lite space, så jag betalar hellre en peng extra för att få sinnesro än att dela ett rum på tre, hur mycket jag än gillar mina vänner!
Sen att jag lyckades lägga mig i båda sängarna inom 10 minuter var ju en historia för sig, jag hade siktat in mig i sängen närmast fönstret men när jag väl boat ner mig i bolstren så insåg jag att det inte fanns nåt eluttag för att ladda mobilen, så då fick jag raskt byta för att kunna ha den nära till hands, sen var jag på väg ur sängen hipp som happ när jag skulle vända mig på nattkröken så inte vet jag varför jag inte föste ihop sängarna för att sova tryggt?
Sov gott gjorde jag i vilket fall!

Toan var ett kapitel för sig, en kran för varmt, en för kallt, det blir j-vligt besvärligt för oss som kommer från landet lagomt!
Och en fast dusch med mördarstråle blev föremål för en ingående diskussion om hur tingens ordning egentligen förhåller sig i England …….går inte in på detaljer ………….
Fast å´andra sidan äter engelsmän vita bönor till frukost så varför förvåna sig ???
På kvällen åt vi middag på hotellet och fick träffa våra trevliga engelska värdar.
Torsdagen var helt ”fri”
Lite kulturpoäng lades till handlingarna


Och Helena fick lära sig ” the hard way” att om man hivar iväg en bajspåse för att göra hundarna uppmärksamma så spricker den faktiskt som av en händelse!

Bakom kulisserna

Från the Castle begav vi oss raskt till Shakespeares hemort,


to be or not to be ………
Och om nån nu som av en händelse undrar vad den lilla tingesten är så let me introduce you to the Little fellow!


Han rycktes från sin familj på färjan och fick som kompensation uppleva Birmingham tillsammans med oss …………och jag förstår att det inte verkar det minsta kul, men där och då var det hysteriskt roligt, och vi som var med förstår ………

the Little fellow  at Crufts!

The Little Fellow at the blue door wannabe ( Notting Hill )

The Little fellow was all over the Place !

Jajamän!

Ja, jag skriver det igen, det går inte att återge allt trams och flams, men någonstans på vägen myntades uttrycket ” the Swedish crazy ladies” och jag tror helt ärligt inte att vi inte kunde uppföra oss  ……….. men skratta kan vi!
Torsdag kväll åt vi på en sanslös Kinarestaurang, oöverskådliga mängder med mat och ett efterrättsbord av sällan skådat slag.
Crufts :
Vi var en sväng till Crufts på torsdag em, jag vet inte om jag törs skriva vad jag shoppat i England …….. okej då! På väg hem kunde jag räkna in en borste och en …….. hmmm …….nä, det var väl typ allt!

På fredagsmorgon var det dags !

Pigga damer i arla morgonstund!
Maxen ( Bernerdalens Umax ) blev placerad 2:a i veteranklass, vi var ju aningens partiska men lyfter naturligtvis på hatten då första platsen gick till en annan herre från Sverige, STORT grattis Lotta & Boss !!!

Boss med sin handler.

En rolig överraskning var att Lukas Bror Doremis Lolvo Kid  ”Gandi” som bor på Irland var där.

Han blev trea i sin klass, och jag tänker inte ens försöka mig på att förstå mig på alla olika klasser.
Naturligtvis är min hund vackrare men att Lolvo har bättre kroppsbyggnad kan jag inte förneka!

När Max ”bara” blev tvåa så hade vi ju faktiskt vårt triumfkort kvar ……..
Men domaren måste ju ha vaknat på helt fel sida, alltså hur svårt kan det vara ???
Att sitta vid ”ringside ” på Crufts och inse att dom ”bakgårdshundar” jag har hemma skulle kvala in varje dag i veckan är en synnerligen märklig känsla!
Och för er som hade tänkt sig att jag skulle leverera en hel drös bilder på vackra hundar i ringen måste jag tyvärr göra er besvikna ……..jag tycker att resultaten pratar för sig själv, av över tvåhundra Berner så placerar sig dom fyra svenska på topp, etta, tvåa och trea placeringar i sina klasser, det var en Tjofselinas tik också henne har jag inte koll på hur det gick för.

incheckning

Var det här det gick fel ???
Många hade sina bås nedlusade med lycka till hälsningar
…….I`m so sorry Jackpot, i did`nt now!

Inte ett endaste kort …….så nu vet ni om han åker over sea en gång till, drivor med kort skall med !! ( fast hans matte verkar glad ändå, tur det! )


Usch vad nesligt med en tredje plats ……hade ni varit där hade ni förstått!
Nu ska jag inte förringa den som vann men övriga fältet i olika klasser hade en hel del övrigt att önska!

Flera hallar med sjukt mycket shopping, och så får jag med mig en borste hem ??? Och hälften av mina växlade pund!
Men nu är jag till naturen ingen shoppare, och att betala för något som är billigare hemma är inte ” my cup of tea ”

Jackpot fick i alla fall en liten taste av the Little fellow !

Man kan verkligen inte åka hem från England utan att ha ätit fish and chips, hur smakar det då? Ja panerad fisk och strips kan väl bara smaka på ett sätt ?
Känns väl inte som ett alternativ till middag hemma på min gata även om det var gott där och då.

Våra engelska värdar hade sina valpar placerade 1,2 & 3 i juniorklass, dessa var avkommor efter Jackpot.

Alltså varför köpte jag inte denna?
Fatta vad praktiskt att stoppa hunden i en säck där all smuts ramlar av så här i vårtider?


Absolut! Ditåt går vi!

Den svenska delegationen!
På kvällen blev det bubbel och en hel del skratt …….eller hysteriskt mycket skratt för att vara korrekt!
Lördagmorgon  åkte vi vid 9 mot Dover.

Mer kulturpoäng ……….

Och nöden har ingen lag även om man befinner sig på holy ground !

Hejdå England!
Eftersom jag hade som uppgift att dokumentera resan så är en hel del bilder tagna genom bilfönstret, dom funkar för sitt syfte, att dela med oss av resans gång.

Och googlar man så får man veta att även i England skall man stanna för rött ljus …….om man ser dom ……

Hemresan gick på dagtid genom länder som låg i mörker på vägen dit, men det finns inte så mycket att se när man ligger och tuggar mil efter mil på stora vägar.
Summan av kardemumman blir dubbeltumme upp för denna resa, skrattat som en tok, speaking English all the time ……..och då pratade vi väl inte överdrivet mycket engelska med dom engelska människorna, nej vi tog verkligen seden, eller språket dit vi kom!
Träffat nya människor, nya vänner har vi fått i både Danmark och England vi som var med för första gången.

Ja så nu blir det spännande att se om vi får följa nån fler gång eller om dom som av en händelse glömmer att fråga!
Det var väl ungefär allt tror jag, jag har tydligen kommit på kant med det där nätet, jag vart inte insläppt i England och hemma här är det samma lika, så nu är det färdigtrulat, har fått ladda om bilderna flera gånger, så nu skyndar jag mig att skicka ut bloggen i cyberrymden.
Fler bilder finns på FB.
I wish you a lovley week INDEED dear friends! / AC